hJÄRNFONDEN
ANNA HEMLIN, GENERALSEKRETERARE HJÄRNFONDEN
”Vi måste stärka individen, jobba förebyggande och på sikt förändra samhället”
Hjärnfonden är en ideell insamlingsstiftelse utan statligt stöd som sedan 1994 delat ut nästan en miljard kronor till svensk hjärnforskning genom gåvor från privatpersoner och företag. För att uppfylla sin vision om ett samhälle där alla hjärnor når sin fulla potential, fritt från sjukdomar, arbetar man med fyra ändamål: insamling och finansiering av hjärnforskning samt kunskapsspridning och opinionsbildning för hjärnans område.
LIVSVIKTIG FORSKNING MED SIKTE PÅ SAMHÄLLSFÖRÄNDRING
Hjärnfondens vision är ett samhälle där alla hjärnor når sin fulla potential, fritt från hjärnans sjukdomar. När visionen uppnås kommer vi se ett samhälle där människor lever längre, med bättre livskvalitet där färre individer drabbas eller påverkas av skador, sjukdomar och funktionsnedsättning i hjärnan. Anna Hemlin är generalsekreterare för stiftelsen sedan sju år tillbaka.
– Jag har en bakgrund inom marknadsföring men drivs verkligen av förmånen att få jobba med forskning om hjärnan. Det går så fort inom forskningen på många sätt, med tekniska framsteg som bättre hjälper oss att förstå hur kroppen och dess olika sjukdomar fungerar, men vi ser att forskning om hjärnan inte alltid får samma prioritet som forskning inom andra områden. Jag tycker det är dags att låta forskningen om hjärnans sjukdomar komma i kapp!
Hjärnfondens uppgift är att driva förändring som sätter hjärnan på agendan. Man gör det genom att finansiera forskning och sprida forskarnas insikter till samhället för att på lång sikt kunna bidra till bättre välmående och hälsa för människor. Hjärnfonden är också en viktig plattform där man som drabbad eller anhörig kan läsa på om olika diagnoser och få stöd i att leva med diagnosen.
– Det är så viktigt att ta forskarnas insikter ut i samhället, in i vården, och till arbetsgivare. På så sätt kan vi stärka individen, jobba förebyggande och på sikt förändra samhället. Om man tänker att mer än var fjärde svensk någon gång drabbas av en depression och upp emot 1 miljon människor har en beroendesjukdom så förstår man att det är samhällsviktig forskning som bedrivs på området. Alla kommer någon gång att drabbas av en neurologisk diagnos, antingen själv eller som närstående.
INSAMLINGSREKORD
Hjärnfonden är en stiftelse som är beroende av givare som skänker pengar till deras ändamål genom traditionell insamling eller via testamentering. Här har man märkt en stor förändring i givarviljan i ljuset av Corona-pandemin.
– Gåvor via testamentering är vår största intäktskälla och har varit så under lång tid. Vi brukar arrangera testamentesträffar med mellan 50–100 deltagare för att informera hur man gör för att testamentera en gåva till oss när man gått bort. Förra året fick träffarna ske digitalt– med resultatet att vi nådde över 2 000 personer! Det var både överraskande och glädjande, så det kommer vi att fortsätta med framöver.
– Bortsett från testamentering har vi dessutom insamlingsrekord under 2021. Jag tror att man under pandemin har stannat upp och reflekterat över vad som är viktigt i livet. Dessutom har det blivit tydligt hur viktig forskning är för samhället. Den behövs för att riva barriärer och tänka på nya sätt. Så ett stort tack till alla våra givare!
KONTINUERLIGT STÖD TILL FORSKNING
Rekordåret har fått positiva effekter på Hjärnfondens möjligheter att stötta forskning på områden. Bland annat har man för första gången kunnat ge ut 3-åriga forskningsbidrag.
– Att få möjlighet att ge ut 3-åriga forskningsbidrag gör verkligen skillnad för våra forskare. Det ger dem en annan trygghet och kontinuitet i sitt arbete – och så behöver de inte lägga så mycket tid på att söka nya bidrag. Vi vet också att framgång i forskning om en diagnos kan ge framgångar i andra diagnoser, så detta kommer ge ringar på vattnet för många av våra hjärnsjukdomar.
Vikten av kontinuitet är något som Anna lyfter fram som centralt för forskningsframsteg och är därför tacksam över det mångåriga stöd man fått av Mellby Gård och Rune Andersson, framför allt kopplat till forskning om Hortons Sjukdom.
– Just forskning om Hortons Sjukdom är jätteviktig eftersom relativt få är diagnostiserade med den, men den åsamkar samtidigt oerhört mycket lidande för den som drabbas. Just för att den är ovanlig får den kanske inte alltid det fokus som den borde. Här har Mellby Gård varit till stor hjälp. Rune Andersson är dessutom personligt engagerad, driven och nyfiken på hur forskningen går och hjälper oss också med synlighet både för Hjärnfonden och vår forskning – en riktig ambassadör.
TAR FRAM EN HJÄRNKONSEKVENSANALYS
När Anna blickar framåt mot 2022 är det mycket hon ser fram emot – kanske framför allt alla framsteg inom hjärnforskning som är på gång, bland annat inom Alzheimers, psykisk ohälsa och beroendeproblematik. Dessutom arbetar Hjärnfonden på en skrivelse till Regeringen för att driva på för genomförandet av en hjärnkonsekvensanalys som ska resultera i en hjärnplan. Här vill man sätta fokus på behovet att reformera de offentliga systemen för att bättre anpassas efter människors olika behov.
– När det kommer till hjärnans sjukdomar behöver vi verkligen se ett kunskapslyft! Det gäller allt från hur skolan och vården funkar och hur vi bygger våra städer till hur man blir korrekt diagnostiserad och vilka stöd man kan få som individ och närstående. Det är hjärnans tur nu – vi behöver lägga fokus på den!